Nu kan jag inte längre lämna Philip ens en sekund på sängen längre för han rullar runt med en gång. Han har liksom upptäckt att han kan ta sig från en plats till en annan genom att rulla sig fram.

Jättegulligt och smart men det tar ju slut så småningom och då är det inte lika kul.

Det är inte klokt vad mycket tid han tar nu. Han ska ha uppassning hela tiden och blir så himla lätt uttråkad om inget händer.

Förr kunde jag lägga honom i barnvagnen och ta en lång promenad och han somnade direkt och sov hela promenaden igenom, ca en och en halv timme, men nu vaknar han efter bara 30 minuter och då vill han inte ligga ner länge.

Jag löser ju givetvis detta problem genom att sätta honom upp i vagnen så att han kan se vad som händer runt omkring honom och peppar peppar... han verkar älska att sitta och titta på bilar och annat.

   När solen ligger på bakom oss så vänder jag bara insatsen och han verkar föredra det, medans jag föredrar att se honom när vi går, där finns en liten intressekonflikt alltså, som jag tror att Philip kommer att vinna till slut.