Idag blev det spinning 35 min, medelhårt pass, i Billdal. Philip var med och snart når han ner på pedalerna ordentligt. Nästa eller nästa år igen så kan han  följa med mig till gymmet och börja träna på riktigt. Hade tänkt köra tungt basprogram först men orkade inte. 

Jag har knappt haft tid till att träna heller (förutom spinning en gång/vecka) så vågen har efter 'Julfrossan' pekat upp igen från 57 till 61 kilo. Sen nyår har jag startat på nytt med träningen och hunnit med fem pass. Fast nu har jag i stället problem med halsen, något som gör ont och som får sköldkörteln att svullna. Som vanligt så finns det ingen läkare som kan säga vad detta beror på.

Jag äter cirka 1000-1200 kalorier om dagen och har gjort länge (förutom 'Julfrossan')   Så jag borde gå ner, men jag gör inte det, knappt ett gram. Jag går snarare upp så nu får de kolla min ämnesomsättning.

Jag började springa förra året igen men det gick sådär. Tog upp löpningen i somras ännu en gång men eftersom jag vill springa innan frukost så blir det aldrig så långt eftersom 'bensinen' tar slut.

Har köpt kosttillskott BCAA för att orka träna innan frukost så det tänkte jag testa nästa gång jag ska springa. Måste vara fit tills sommaren.

Philip fyller ju 3 år nu på onsdag, och på lördag kommer de allra närmaste och det blir ca 25 personer. Jag kommer att göra massor med gott, men eftersom några är allergiska mot både ägg, nötter och mjölk så gör jag nästan allt utan dessa saker.

Det har annars inte hänt så mycket förutom i somras då vi tog en sväng med den hyrda husbilen upp till Norrland och släktingar till min man. Vi ville se om husbil var något för oss. Vi tänkte i såna fall sälja båten, men vi får se.

Vi står i valet och kvalet att bygga ut huset. Vi kan för närvarande inte göra både och.

Tränat har jag gjort så det kan jag inte klaga på även om spinningcyklen är småkass så går det att cykla. Däremot så är det lite si och så med maten. Alla dessa jävla högtidsdagar tar ju knäcken på viktnedgången.

Det är ju bara Midsommar en gång om året.... och Julafton... och Påskafton... och Kräftskiva... och Födelsedag.... och Nationaldagen... och Nyårsafton.... och alla andra femtielva födelsedagar.

Jag måste börja tacka nej till all kalasmat om inte jag skall se ut som en tunna till slut.

Nu har jag gått upp till 60 kilo igen. Det verkar vara min standardvikt, men jag vägrar väga så mycket och ska kämpa mig ner till 55 minst.

Igår morse vägde jag mig och jag tyckte vågen stod på 58.3 eller så såg jag fel. I alla fall så har jag skärpt till mig med maten ordentligt nu. Till mellanmål så äter jag en tallrik med lite broccoli och sugarnaps, minst lika gott som godis.

En och en halv mil blev det på promenaden häromdagen. Inte illa. Benen och min kondis är det inget fel på men fötterna gör bra ont efter en sån promenad. Fast det kan ju bero på att jag hade sandaler utan strumpor i värmen som var den 1:a maj.

Fortfarande pekar vågen på 59 kilo, trots att jag inte tycker att jag äter något. Det måste vara nåt fel med sköldkörteln eller nåt.   Önsketänkande, jag vet. det är ju nästan så man önskar att man blir allvarligt sjuk ibland.  

Vi har varit i Norge igen, jag och de tre yngsta barnen. Det är ganska skönt att åka dit och slippa hemmet och gubben ibland. Tyvärr blir det en del godis eftersom mamma är en riktig godisgris och jag har otroligt svårt att inte äta när någon annan gör det.

Igår blev det därför en långpromenad och det kändes som jag gick drygt en mil med barnvagnen men RunKeeper visar över två mil, fast det är fel för annars hade jag nog haft ont i fötterna. 

Jag har i alla fall börjat göra lite planka och ska göra det varje dag tills jag börjar på gymet igen.

Nu är jag på jakt efter en barnvagn igen, en som jag sålde i vintras. 

Jag har lyckats gå ner ett kilo nu och vad händer? Jo, gubben kommer hem med en massa goda nougatägg. Han gör alltid så så fort jag vill gå ner i vikt. Vaddå? menar han på, du behöver väl inte äta.

Hur lätt är det att inte bli sugen när man ser honom äta?!  

Varenda gång jag vill gå ner lite så gör han så. Den här gången ska jag gardera mig med en massa frukt och bilder på vältränade tjejer.

Vi får se hur det går men jag måste ner för jag kan snart inte ha mina kläder och jag har inte råd att köpa en massa kläder i storlek M nu när jag är mammaledig med garantibeloppet på 3000 kronor.

Idag var storasyster Storasyster Josephine här och hälsade på.

Philip blir så glad när hon kommer och i början när han var bebis så var han lite svartsjuk på Niklas men nu älskar han Niklas så mycket att det bara är han som får puss på munnen minsann.  

När de gick så vinkade de och helt plötsligt så vinkade Philip också på riktigt. Det är så roligt när han gör något nytt och han märker ju det så han kommer snart att vinka i tid och otid.

Han har förvisso vinkat redan för en månad sedan men bara ett par gånger och ingenting sen dess.

Efter öppna förskolan idag så gick vi en mil jag och Phille, fast mest jag.  Phille satt i vagnen och tittade på tills han somnade.

En hel mil blev det och enligt Runkeeper så brände jag 425 kalorier ungefär. Enligt mitt kost- och motionsprogram så har jag bränt bara 200 kalorier ca.

Jag tror mest på Runkeeper för den känner ju av hur fort jag går också, inte bara hur långt.

Det betyder att jag kunde äta för 400 kalorier mer men jag tror jag åt bara för 1100 kalorier så snart måste det hända saker med vikten.

Jag ska testa ISO-kalorisk diet igen för det är den bästa när man tränar. Det är helt omöjligt att träna utan kolhydrater och här får man ju i sig 33% vilket är ett måste när man tränar.

59.8 kilo var vikten i morse. Det ska bli spännande och se när den vänder.

På kvällen gjorde jag en ruskigt god räkomelett med rödlök och dill och lite prästost. Den måste jag göra igen.    

Den här helgen hart det som vanligt blivit lite ostbågar och vitt vin till filmen på kvällen. Idag påbörjar jag den riktiga kosten fast nästa helg blir det mys igen.

Idag har jag ätit för ca 1000 kalorier inkl spinning 1 timme och styrketräning i 10 min utan pauser. Jag kör då ett snabbpass tills jag börjar på gymet när ekonomin tillåter.

Målet är att gå ner från 60 till 52 kilo igen. Jag har gjort detta ett par gånger nu och gått upp igen för att jag börjat äta lite godis. Den här gången ska jag ge fan i allt vad godis heter. Jag vet ju så väl att frukt blir som godis till slut när man inte äter nåt riktigt godis.

Jag är väl inte direkt överviktig enligt de flesta men min trivselvikt ligger på max 55. 4 kilo kan låta som liten övervikt men på mig som är så kort så är det en hel del.

Det syns direkt på mig om jag går upp minsta kilo, inte minst på kläderna.

  Bilden är lånad från: http://www.bodyinfo.co.za/articles/read/51