Nu har Alex bott hos sin pappa i 6 dagar och det verkar gå bra. Klart att jag saknar min lille kille och jag känner mig misslyckad som mamma ibland. Fast idag fick jag höra av tjejerna på socialkontoret, som jag har kontakt med angående Alex flytt, att de tycker att jag är jättestark som gör detta för Alex skull och lägger undan min egen mammastolthet.

Alla mammor vill ju sina barns bästa men ibland är det jättesvårt att vara mamma speciellt till tonåringar.

Jag trodde som många andra, när jag var yngre, att det är en baggis och att det bara är att vara si och så mot barnen så ordnar det sig, men det är inte alltid så lätt för det är ju inte bara jag och Alex i familjen utan 3 st till som påverkar stämningen.

Jag är glad att han lever och det är bättre att han lever hos sin pappa än att han inte lever alls, för han blev påkörd av en bil en av de första dagarna som vi bodde här ute på landet. Hade det inte varit en ansvarsfull och mogen man som kört bilen så hade vi nog inte haft Alex idag.

Mannen som körde bilen berättade att han såg Alex köra vid sidan av vägen men att en liten flicka (Isabel) körde på andra sidan av vägen och klok som han var så tänkte han att han saktar ner bilen till 20 km/h eftersom barn är barn.

Han visste inte hur rätt han hade för helt plötsligt så får Alex för sig att svänga över på andra sidan vägen utan att se sig om.

Han blev påkörd så att han flög i gatan men tänk om det kommit en bil med så hög fart som de brukar hålla här 50-70... Hemska tanke!!!  

Idag flyttade Alexander till Pappa Carlos. Isabel och Alex har bråkat ständigt sen Alex föddes och jag orkar inte längre vara ensam om uppfostran. Dessutom så behöver han verkligen sin pappa nu så det var det bästa vi kunde komma på även om det innebär att vi separerar ett helsyskonpar.

Så nu är det bara 2 barn hemma. En snart 14-åring och en 1-åring. Det var så lugnt och tyst i morse och det fortsatte så hela dagen och jag känner mig redan utvilad. Förr så gick en stor del av min energi åt till att medla mellan dem och att bestraffa mm.

Några helsyskon kommer inte Philip att få för jag vill inte göra om samma misstag att få barn tätt en gång till. Vi väntar på barnbarnen i stället.

Får hoppas att det blir några snart så att Philip får någon att leka med. Josephine verkar skjuta upp detta med barn i all oändlighet så jag börjar ana att jag kommer att bli farmor före jag blir mormor.

Alexanders gamla rum har ju blivit ett rum till Philip och Isabel flyttade ut till friggeboden och Alex hade Isabels gamla rum men eftersom han flyttat nu så gör vi om det rummet till kontor.

Jag har själv designat det och det blir riktigt snyggt.

Om mamma och pappa har hett temperament så får troligtvis barnet också hett temperament, eller?

Ja, det är bara att konstatera att så är det nog. I alla fall när det gäller Philip. Hujeda mig vilket temperament han kommer att få. Redan så visar han prov på det så fort man säger nej, speciellt när han inte får droppa vatten från nappflaskan så att det hamnar på parketten.

Han tjuter och vrider sig av ilska men det går som tur är ganska fort över.

Han är detso goare och gladare när han får hjälpa pappa 'snickra' ihop det nya kontoret.

Vi har haft ett jättetrevligt födelsekalas för Philip idag med god mat och tårta.

Jag gjorde 2 pasta-sallader med kyckling och fetaost den ena toppad med pesto och den andra med soltorkadetomatpuré.

Som extrarätt gjorde jag en stor räksallad med toast till så att man kunde göra sin egen räktoast.

Jag gör alltid en extra rätt ifall de andra inte räcker 

Efter maten blev det födelsedagssång och moussetårtor. Två olika där också, om uti fall att.

En med hallonmousse och vit choklad och en med mörk choklad och jordgubbsmousse.

Philip fick många fina presenter! Det var många som kom men tyvärr så kunde inte mamma och storasyster Josephine komma, de som var med när han föddes för ett år sedan! 

Jag kör en jättefin bil... MEN, jag säger MEN... även om det är kul å köra en fin bil så måste jag ändå säga att det är minst lika kul å köra en gammal bil. Efter ett tag märker man liksom ingen skillnad på en gammal och en ny bil.

Den jag har nu är nästan som den jag hade innan fast 10 år nyare. Det är en BMW 320 någonting!

Problemet är att det bara finns 2 dörrar och två platser där bak. Problemet med de två dörrarna är faktiskt två problem egentligen. För det första så måste jag hoppa ut och släppa in och ut barnen på min sida eftersom det sitter en barnstol på den andra sidan. För det andra så är dessa dörrar så mycket längre än vanliga dörrar så jag måste ha riktigt mycket plats då jag sätter i och ur Philip.

Som tur är finns det ju bra familjeparkeringar till detta men alla som har barn vet ju att de sällan är lediga när man behöver dem. I stället får jag ofta ställa mig på en vanlig parkering och jag riskerar då att dörren slår mot grannens bildörr.

Vi leasar den på företaget precis som min mans bil. När vi valde den i mars 2010 så hade vi inga planer på att skaffa en liten Phillifjonk!  Han blev till den 18:e april!!!  

Första gången jag märkte att den var olämplig när man har barn var då jag precis hade köpt den första barnvagnen, en storEmmaljunga Smart Duo. Jag trodde på allvar att jag skulle få in den hel utan att behöva plocka isär den. Det kunde jag inte då... utan jag fick först plocka av ligginsatsen och sen fick jag  plocka bort alla hjul dessutom. Det är ju ohållbart i längden att hålla på och mecka med vagnen varje gång man ska in och ut i affärer. Hade jag vetat detta så hade jag köpt en Brio Happy, som var tänkt från början, eftersom jag har Brios bilstol och dem kan man ju sätta på det chassit.

Jag kämpade med vagnen i en månad innan jag gav upp och köpte en enklare sulky med fullt liggläge, en Avanti. Den blir relativt liten när man fäller ihop den men jag upptäckte att det inte är mycket till vagn och eftersom jag måste ta bilen vart jag än ska nästan så var den inte så bra i längden för en så liten bebis.

Det blev till att köpa en Babyjogger City Elite som är otroligt bra och blir superliten när man fäller ihop den. Den är ju dessutom så lätt att fälla ihop, bara att dra i en rem så viker den sig själv.

Problemet med den är att den är så bred då över hjulaxlarna bak så man har jättesvårt att ta sig förbi i de flesta affärer. Därför blev det en Emmaljunga Scooter S i stället. Nu när jag vant mig vid svängbara hjul så skulle jag aldrig vilja ha traditionella 4-hjulingar igen.

I mars har vi haft bilen i två år och vi kan äntligen byta den till antingen en BMW 1-serie med 5 dörrar

 eller en WV-Golf GTI.

Candywhite vill jag ha. Fast egentligen spelar det ingen roll så länge jag får in barnvagnen och den har 5 dörrar. Båda är bra bilar men maken vill ha den dyrare Golfen pga att den har bättre andrahandsvärde. Personligen hade jag velat haft en skrotbil så att man slipper oroa sig för att någon ska repa bilen bara för att man ger dem fingret!!!  

Tänk vad fort det gått det sista året. För ett år sedan vaknade jag och märkte att en del av slemproppen höll på att lossna.

När jag tänker på slemproppen så skrattar jag alltid för min mamma berättade en historia precis när vi kom till förlossningen!

En höggravid kvinna kommer till förlossningen och sköterskan frågar om slemproppen gått???

- Nej, han är bara ute och lägger på pengar i P-Automaten, svarar kvinnan!!!   

Jag och mamma skulle åka till Alingsås samma dag. Innan vi åkte slet jag åt mig BB-väskan om uti fall att!!!

Jag hade dessutom ett besök hos min Barnmorska som blev ganska förvånad då hon såg mig i väntrummet.

Värkarna hade ju inte kommit igång på riktigt men något gjorde ont var tionde minut så jag anade ändå att det skulle bli barn snart. Att det skulle dröja hela 40 timmar till nästan hade jag aldrig trott.

Nu har Philip börjat gå mer och mer fast ännu så kryper han till 80%. Jag vet att man inte ska köpa skor till dem förrän de behärskar att gå på riktigt men när jag var på Kungsmässan igår så kunde jag inte låta bli att köpa ett par otroligt små och söta Boots i äkta skinn som var nedsatta 50% och kostade då bara 175 kronor.

Man är ju inte direkt rik så här efter jul.