Var hemma hos Annika idag och snackade lite skit, eller rättare sagt mycket skit.   

Hon och jag har känt varandra i 22 år nu och blev vänner genom våra föredettingar som var bästa vänner och affärsmän, som aldrig var hemma utan alltid bortresta i affärer. Vi levde mer ihop än vad vi levde med våra respektive.

Finns det några som kan prata så är det vi två.

Vi kunde sitta på ett café redan när de öppnade kl 10 och ta en frukost och prata, prata prata och sen upptäcka att kl var 14 och dags för lunch/middag på caféet och forsätta prata för att ännu lite senare ta en eftermiddagsfika innan vi skildes åt vid 19 på samma café. När vi sen kom hem så kunde vi fortsätta prata med varandra i telefon tills klockan blev en så där 23 eller så.