Igår morse vägde jag mig och jag tyckte vågen stod på 58.3 eller så såg jag fel. I alla fall så har jag skärpt till mig med maten ordentligt nu. Till mellanmål så äter jag en tallrik med lite broccoli och sugarnaps, minst lika gott som godis.

En och en halv mil blev det på promenaden häromdagen. Inte illa. Benen och min kondis är det inget fel på men fötterna gör bra ont efter en sån promenad. Fast det kan ju bero på att jag hade sandaler utan strumpor i värmen som var den 1:a maj.

Philip klappade i händerna för flera månader sedan för första gången men det hände inte så ofta som det gör nu. Nu klappar han händerna så fort jag sjunger en sång, vilken som helst, sååå söt! 

Nåt annat han har börjat med också är att lägga sig ner och gråta när han inte får som han vill. Han ligger som en muslim med huvudet i golvet.

Om något annat barn gråter så sympatigråter han alltid med dem.

Nu har vi fått förskoleplats till Phille här i närheten fast vi har ångrat oss, jag ska nog vara hemma med honom ett tag till och hellre jobba varannan helg och ett par kvällar i stället så att jag kan plugga på dagarna när han sover middag. 

Fortfarande pekar vågen på 59 kilo, trots att jag inte tycker att jag äter något. Det måste vara nåt fel med sköldkörteln eller nåt.   Önsketänkande, jag vet. det är ju nästan så man önskar att man blir allvarligt sjuk ibland.  

Vi har varit i Norge igen, jag och de tre yngsta barnen. Det är ganska skönt att åka dit och slippa hemmet och gubben ibland. Tyvärr blir det en del godis eftersom mamma är en riktig godisgris och jag har otroligt svårt att inte äta när någon annan gör det.

Igår blev det därför en långpromenad och det kändes som jag gick drygt en mil med barnvagnen men RunKeeper visar över två mil, fast det är fel för annars hade jag nog haft ont i fötterna. 

Jag har i alla fall börjat göra lite planka och ska göra det varje dag tills jag börjar på gymet igen.

Nu är jag på jakt efter en barnvagn igen, en som jag sålde i vintras. 

Jag har lyckats gå ner ett kilo nu och vad händer? Jo, gubben kommer hem med en massa goda nougatägg. Han gör alltid så så fort jag vill gå ner i vikt. Vaddå? menar han på, du behöver väl inte äta.

Hur lätt är det att inte bli sugen när man ser honom äta?!  

Varenda gång jag vill gå ner lite så gör han så. Den här gången ska jag gardera mig med en massa frukt och bilder på vältränade tjejer.

Vi får se hur det går men jag måste ner för jag kan snart inte ha mina kläder och jag har inte råd att köpa en massa kläder i storlek M nu när jag är mammaledig med garantibeloppet på 3000 kronor.

Idag var vi på Påskfest på öppna förskolan. Philip var lite lätt utklädd till kyckling i Alex gamla gula overall från Fix Girls(?)

Jag köpte den till Alex då han var bebis men försent såg jag att det var en tjejoverall.

Hur som helst så var jan jättesöt idag men han ville inte få en orange näbb.

Fröknarna hade gjort jättegoda (Dagis)-bakelser med ett 'ägg' på och så sjöng vi påskvisor.

Sen fick barnen göra söta kycklingar där vi använde deras fötter och händer som mall.

Förrförra veckan tog jag Philip till den populära lekparken där vi bor. Han var liiite misstänksam till en början men efter ett tag blev det lite fart på honom.

Han tyckte dock att det var lite jobbigt att gå i sanden och när han skulle resa sig så som de gör i denna ålder så stod han bokstavligt talat på näsan, rätt ner i sanden.  Så gulligt!

Att smaka på sanden var det bästa av allt.  

Idag ska jag operera bort 'korven' som jag har på ryggen som en överraskning. 

Det är Isabel som döpt den till det och också hon och Jörgen som irriterar sig mest på den.

Jag ser den ju aldrig så jag har inte ont av den.

Idag var storasyster Storasyster Josephine här och hälsade på.

Philip blir så glad när hon kommer och i början när han var bebis så var han lite svartsjuk på Niklas men nu älskar han Niklas så mycket att det bara är han som får puss på munnen minsann.  

När de gick så vinkade de och helt plötsligt så vinkade Philip också på riktigt. Det är så roligt när han gör något nytt och han märker ju det så han kommer snart att vinka i tid och otid.

Han har förvisso vinkat redan för en månad sedan men bara ett par gånger och ingenting sen dess.

Efter öppna förskolan idag så gick vi en mil jag och Phille, fast mest jag.  Phille satt i vagnen och tittade på tills han somnade.

En hel mil blev det och enligt Runkeeper så brände jag 425 kalorier ungefär. Enligt mitt kost- och motionsprogram så har jag bränt bara 200 kalorier ca.

Jag tror mest på Runkeeper för den känner ju av hur fort jag går också, inte bara hur långt.

Det betyder att jag kunde äta för 400 kalorier mer men jag tror jag åt bara för 1100 kalorier så snart måste det hända saker med vikten.

Jag ska testa ISO-kalorisk diet igen för det är den bästa när man tränar. Det är helt omöjligt att träna utan kolhydrater och här får man ju i sig 33% vilket är ett måste när man tränar.

59.8 kilo var vikten i morse. Det ska bli spännande och se när den vänder.

På kvällen gjorde jag en ruskigt god räkomelett med rödlök och dill och lite prästost. Den måste jag göra igen.