Jag kör en jättefin bil... MEN, jag säger MEN... även om det är kul å köra en fin bil så måste jag ändå säga att det är minst lika kul å köra en gammal bil. Efter ett tag märker man liksom ingen skillnad på en gammal och en ny bil.

Den jag har nu är nästan som den jag hade innan fast 10 år nyare. Det är en BMW 320 någonting!

Problemet är att det bara finns 2 dörrar och två platser där bak. Problemet med de två dörrarna är faktiskt två problem egentligen. För det första så måste jag hoppa ut och släppa in och ut barnen på min sida eftersom det sitter en barnstol på den andra sidan. För det andra så är dessa dörrar så mycket längre än vanliga dörrar så jag måste ha riktigt mycket plats då jag sätter i och ur Philip.

Som tur är finns det ju bra familjeparkeringar till detta men alla som har barn vet ju att de sällan är lediga när man behöver dem. I stället får jag ofta ställa mig på en vanlig parkering och jag riskerar då att dörren slår mot grannens bildörr.

Vi leasar den på företaget precis som min mans bil. När vi valde den i mars 2010 så hade vi inga planer på att skaffa en liten Phillifjonk!  Han blev till den 18:e april!!!  

Första gången jag märkte att den var olämplig när man har barn var då jag precis hade köpt den första barnvagnen, en storEmmaljunga Smart Duo. Jag trodde på allvar att jag skulle få in den hel utan att behöva plocka isär den. Det kunde jag inte då... utan jag fick först plocka av ligginsatsen och sen fick jag  plocka bort alla hjul dessutom. Det är ju ohållbart i längden att hålla på och mecka med vagnen varje gång man ska in och ut i affärer. Hade jag vetat detta så hade jag köpt en Brio Happy, som var tänkt från början, eftersom jag har Brios bilstol och dem kan man ju sätta på det chassit.

Jag kämpade med vagnen i en månad innan jag gav upp och köpte en enklare sulky med fullt liggläge, en Avanti. Den blir relativt liten när man fäller ihop den men jag upptäckte att det inte är mycket till vagn och eftersom jag måste ta bilen vart jag än ska nästan så var den inte så bra i längden för en så liten bebis.

Det blev till att köpa en Babyjogger City Elite som är otroligt bra och blir superliten när man fäller ihop den. Den är ju dessutom så lätt att fälla ihop, bara att dra i en rem så viker den sig själv.

Problemet med den är att den är så bred då över hjulaxlarna bak så man har jättesvårt att ta sig förbi i de flesta affärer. Därför blev det en Emmaljunga Scooter S i stället. Nu när jag vant mig vid svängbara hjul så skulle jag aldrig vilja ha traditionella 4-hjulingar igen.

I mars har vi haft bilen i två år och vi kan äntligen byta den till antingen en BMW 1-serie med 5 dörrar

 eller en WV-Golf GTI.

Candywhite vill jag ha. Fast egentligen spelar det ingen roll så länge jag får in barnvagnen och den har 5 dörrar. Båda är bra bilar men maken vill ha den dyrare Golfen pga att den har bättre andrahandsvärde. Personligen hade jag velat haft en skrotbil så att man slipper oroa sig för att någon ska repa bilen bara för att man ger dem fingret!!!  

Tänk vad fort det gått det sista året. För ett år sedan vaknade jag och märkte att en del av slemproppen höll på att lossna.

När jag tänker på slemproppen så skrattar jag alltid för min mamma berättade en historia precis när vi kom till förlossningen!

En höggravid kvinna kommer till förlossningen och sköterskan frågar om slemproppen gått???

- Nej, han är bara ute och lägger på pengar i P-Automaten, svarar kvinnan!!!   

Jag och mamma skulle åka till Alingsås samma dag. Innan vi åkte slet jag åt mig BB-väskan om uti fall att!!!

Jag hade dessutom ett besök hos min Barnmorska som blev ganska förvånad då hon såg mig i väntrummet.

Värkarna hade ju inte kommit igång på riktigt men något gjorde ont var tionde minut så jag anade ändå att det skulle bli barn snart. Att det skulle dröja hela 40 timmar till nästan hade jag aldrig trott.