Är det bara jag som känner att jag blir galen på min mamma ibland, speciellt då jag märker hur jävla lik henne jag faktiskt är. Ingen kan reta mig som hon gör. Det spelar ingen roll vad jag säger så säger hon tvärtom, bara för att, känns det som.

Samtidigt vill man ju inte vara utan henne. Hon syr ju så bra. 

Jag tycker det är jättekul när hon ska komma till oss, men så fort hon kliver innanför dörren så förvandlas jag till en häxa som inte tål någonting med henne.  Undrar verkligen bara om det är jag som är sån?

Hon hävdar alltid motsatsen och ju mer hon hävdar desto mer ska ju jag hävda tillbaka och när jag inte hittar fler argument så börjar jag bli riktigt otrevlig och kommenterar hennes utseende mm. Innerst inne är jag ju rädd för att jag ser ju hur hon åldras och att jag kommer att vara där om 24 år  det är ju inget man precis ser fram emot.  

Jag undrar om det bara är jag som känner så här?!?

  Här är mamma och jag när jag var nyfödd och fortfarande beroende av henne.

Såna frissor man hade då!

Detta är en av anledningarna till att jag vägrar klippa av mig håret, för mamma hade det så här i alla år, tills jag var 30 åtminstone. Sen fick hon långt hår äntligen, men jag vill fortfarande inte klippa mig pga det.

Så här såg hon ut innan hon ramlade och fick en puckel, då var hon ca 60 och nu är hon 68.

Så här såg hon ut då hon var ung, bara 24 år. 

Jag och mamma har varit och shoppat idag, eller rättare sagt; mamma har shoppat och jag har hjälpt henne. Mina pengar var slut så det blev inget alls för min del.

Min mamma är verkligen ingen renlevnadsmänniska, tvärtom. Hennes kropp är byggd på kaffe, cigaretter och ostmackor, sötlimpa och hushållsost.

Hon är typen som tar bilen till brevlådan, som ligger tio meter bort och hon skulle även åka runt med bilen inne i huset, om hon bara kunde. Nu är hon gammal, 68 år snart, och hon ser ju ut därefter, fast hon sjäv verkar tro att hon ser ut som när hon var 24. Då var hon smal och snygg i kroppen. Hon har alltid haft en skitsnygg häck, trots att hon aldrig tränat i hela sitt liv. Hon har jojjobantat sen hon föddes och provat varenda dietkur som finns. Levt på soppor och pulver mm.

Jag har bönat och bett att hon skall börja leva sundare och att hon skall få upp ögonen för hur hennes kropp numera ser ut och sluta drömma om kläder som passar en femtonåring. Hennes kropp ser numera ut som en HYDDA, jag menar bröstkorgen, eller hela överkroppen egentligen är liksom rund, som en köttbulle på två pinnar. Hon drar storlek 40-42 i de flesta kläder och 44 på vissa plagg. Själv hävdar hon att det är för att hon fått sån stor byst  , men den är helt normal, däremot så har hon fått en stor puckel på ryggen och den i sig gör nog att hon drar större storlekar nu än för bara ett par år sedan.

Den här puckeln fick hon för två år sedan då hon ramlade och slog nästan ihjäl sig, då hon var hemma hos vår syster. Hon låg halvt döende på sjukhus och inte förrän då bestämde hon sig för att sluta röka åtminstone. Mammas sambo brukar se till att hon lägger sig tidigt då hon är hemma i Norge hos honom, men så fort hon kommer till Sverige så vänder hon på dygnet igen.

Det värsta är att tänka på att om bara 24 år så är jag lika gammal som hon är nu, fast jag lever ju inte som hon. Jag ser till att göra allt tvärtemot vad hon har gjort och hoppas att jag skall slippa en puckel på ryggen om 24 år. 

Barnens kusin Lukas fyller 14 år på måndag men de hade kalas för honom idag. Lillgubben är van att sova ca 5 timmar ute varenda eftermiddag men idag var det svårt för honom eftersom det var så mycket folk på kalaset. Han sov bara en halvtimme och vaknade sen igen. Man kan lugnt säga att han skrek minst två av de nästan 4 timmarna som vi var där.

Igår fick vi också besök av min mamma och hennes väninna Barbro. Barbro är jättesnygg och så himla go och glad jämt. Hon klår mig när det gäller sladdbarn också.

Hon har 4 pojkar med ett åldersspann på hela 27 år. Hon var då ca 17 år när hon fick första. 8 år senare fick hon en sladdispojke. 10 år senare fick hon en till sladdispojke och 9 år efter honom fick hon en fjärde sladdispojke. Alltså 4 pojkar i 4 kullar. Hon var då lika gammal som jag när jag fick Philip, 44 år.

Hon är unik på det sättet också att hon fått barn i 4 olika årtionden; 60-talet, 70-talet, 80-talet, och 90-talet.

Själv fick jag barn på tre årtionden; 80-talet, 90-talet och 10-talet. Jag hoppade över 00-talet.

Mamma kom ner ifrån Norge igår kväll och vi hade tänkt åka till Frölunda Torg idag och shoppa lite, men så ringde min kära bror och frågade om inte mamma kunde köra honom till Trollhättan idag, för han skulle hämta sin Bentley som har varit inne på reparation. Vi bestämde att vi skulle gå på Allum i stället, eftersom det ligger nära brorsans hem, för då kunde vi bara hämta upp honom så fort han ringde.

Vi hade bara varit där en halv timme när han ringde och vi var tvugna att ge oss av. Sen satt vi i bilen precis hela dagen och lille Philip, som är så snäll sa inte ett ljud på hela tiden. Kom inte tillbaka till Allum förrän vid 15.30 ca men då var jag tvungen att stanna en stund för Philips skull. Han behövde en ren blöja och lite mat i magen. Jag fick i alla fall köpt ett par leggings på Indiska och en sminkväska på Åhléns. (Jag älskar väskor och jackor)

Idag har jag och Phille varit på Röhsska Muséet i Göteborg med ett gäng mammor och deras bebisar från vår föräldragrupp. Jag tycker att det är jätte intressant med designmöbler och prylar, samt inredning.

Vi gick genom parken på väg till museet och Philip hörde fåglarna kvittra, han bara gapade med stor mun för han känner igen fågelkvitter, eftersom han brukar stå ute och sova så har han hört det många gånger.

Efteråt gick vi till Eva´s Paley och käkade lite lunch. Bebbarna var bra griniga i slutet på visningen och som vanligt så sov Philip nästan hela lunchtimmen.

Det är så himla svårt att hitta något gott att äta, för det mesta innehåller sånt som man ska undvika då man ammar.

Vi var 4 mammor som träffades idag och promenerade en timme för att sen äta en underbart god lunch. Lammfärsbiff med ugnsrostad potatis. Gud så gott det var, väl värt 139 kronor. Det har ju varit rena sommarvärmen idag och alla fina overaller som jag köpt till Phille kan jag lägga undan för försäljning på Tradera till hösten. Jag fick ju problem med mjölktillgången efter att jag började tokbanta för ett par veckor sedan. Efftersom jag inte vill sluta amma så tvingas jag nu äta som innan och jag har även hyrt en bröstpump på BVC för att få fart på mjölken. Nu har mjölken börjat rinna till igen och jag var överlycklig för detta men upptäckte till min stora fasa idag att Phille redan har en liten tand som trängt igenom. Det är inga tvivel om att det är en tand, den lyser vit i underkäken. Klart jag är nervös, tänk om jag inte kan amma längre för att han biter mig i bröstvårtan. Man har ju hört en del skräckhistorier i sina dagar. Å andra sidan så har man också hört om mammor som ammat i ett par år. Jag ska inteta ut sorgen i förskott nu utan se tiden an och hoppas på det bästa.