I dag kände jag bara att jag får panik. Vad är det som gör att jag går upp i vikt hela tiden? Jag tycker inte att jag äter något snart.

Jag får börja skriva upp allt jag äter och hålla koll ordentligt.

Frukost Kl 10: -Omelett, 1½ dl naturell lättyoghurt och 2½ msk av min egengjorda musli.

Mellanmål kl 15-2 skivor nybakat bröd med ost på.

Middag kl 17:  -Potatis och purjolökssoppa med knaperstekt bacon. 1 skiva bröd.

Träning: -Spinning 40 min + gym 20 min.

Efter träning: -1 omelett, 2 msk lättkeso, 1 banan, ett päron och en kiwi.

Jag vet ju att man ska äta ordentligt efter träning men samtidigt ska jag ju ner i vikt och då måste jag äta mindre. Det blir en balansgång. Jag äter lite åt gången tills jag känner att musklerna fått sitt att jobba med.

Jag antar att jag måste dra ner på kolhydraterna och öka på proteinerna i stället. Jag skall leta fram mitt gamla kostprogram, så slipper jag bada i vassen i sommar.

Jag har aldrig ätit mycket godis och läsk och sånt men vågar jag inte ens tänka på sånt nu.

Jag har haft ett långt uppehåll pga personliga angelägenheter.

Nu känner jag dock mig redo att börja skriva igen. Philip växer som attan och det går i raketfart.

Han kryper runt och ska pilla på PRECIS ALLT!!! Suck!

Ja, ja, inte för att jag inte visste hurdana barn är men ändå. Man har en stor tendens att glömma och det är just därför man skaffar barn om och om igen.

Jag har gått ner i vikt de senaste två månaderna så nu är jag nere i 55 kilo. Det är en minskning med nästan 5 kilo. Fettet kring midjan har börjat smälta bort så sakteliga och till sommaren så hoppas jag att det mesta ska vara borta och att jag inte alls ska se ut som en 44-årig 5-barns mamma.  

Träningen ligger på is för närvarande och det har inte blivit några enmilspromenader heller på ett par månader.

Kläder har jag däremot köpt, för vilken kvinna kan gå igenom en hel månad utan att köpa något.

Här är en parkas som jag bara var tvungen att ha. Jag hade absolut inga pengar kvar och att fråga gubben var helt uteslutet eftersom jag har jackor och kappor till förbannelse. Jag har minst 25 st sammanlagt om man räknar både sommar- och vinterjackor.

Lösningen blev att låna av syster, som jobbar på banken. Hon kan ju föra över pengar till mitt konto från sitt på momangen.

Tack för det!!!  

Precis när jag står och ska betala den så ringer gubben och jag sa högt att jag är på biblioteket, men tanten i kassan förstod direkt min belägenhet och mimade bara till mig.

Här är min senaste parkas som gör att midjan blir supersmal.

      Ett par stövlar på kredit blev det också när jag ändå var i farten.  

 Fan vad sjuk jag är egentligen!!! Jag har så många skor och ytterkläder och måste ändå ha fler.   

Idag hade Phille en tid hos BVC på läkarbesök men först tog vi en långpromenad mot Blomstermåla och tillbaka. Vi gick drygt 9 kilometer medans min mobil noterade via Runkeeper hur det gick.

Efteråt hann vi med en god räksallad på vårt fina konditori  här i Särö innan det var dags för...

... ett BVC-besök där det visade sig att han gått upp bra i vikt och han väger nu hela 7400 gram.

Att börja flaskmata gjorde visst susen.

Jag hade gärna velat amma tills han var minst 9 månader men men... livet blir inte alltid som man tänkt sig.

Jag kan dock säga att jag ångrar djupt att jag började träna igen så tidigt som när han var två månader och att jag gav honom kvällsflaska, för det var det som förstörde hela den känsliga amningsprocessen.  

Senare bar det iväg till IKEA (igen). Köpte ett par vita gardiner att hänga över dörren i vardagsrummet, där ingången förut var.

Ett tallriksset till Phille och ett par rejäla hakklappsförkläde blev det också.

Dessvärre visade det sig att jag köpte fel gardiner, inte såna som jag har sen innan, så jag hoppas inte de har slutat med de jag ska ha, i såfall är jag inte förvånad, IKEA i ett nötskal.  

Det finns inte mycket att göra här i Halden och eftersom jag inte bor här så har jag ingen tvätt och liknande så det blir lite långtråkigt emellanåt.

Affärerna har stängt på söndagar och knappt ens mataffärerna är öppna.

Vi tog i alla fall en liten promenad på en 6,5 kilometer jag Phille i sin vagn, hunden Viggo och Isabel.

Vi gick ända ner till hamnen och passerade en stor hund och vi fick lyfta Viggo av rädsla för att bli attackerade.

När vi kom tillbaka så berättade mamma att hennes kusin blivit attackerad av en hund och biten just där nere för ett par veckor sedan!!!  

Hade jag vetat det så hade jag aldrig gått dit.

Tur jag har en kniv med mig, just pga av okända hundar, uti fall att vi blir attackerade.

På eftermiddagen åkte vi på en bilburen sightseeing genom Haldens nyare kvarter där det byggs en hel del fina hus.

Jag älskar att kolla på fina hus!!! Jag älskar arkitektur över huvud taget.

På kvällen åkte vi till min gammelmormors grav och kollade. Den blir tyvärr inte så väl omhändertagen numera sen mormor dog så det var någon som satt plastblommor... Smart!!!

  Här sitter Phille intill min mammas kusins grav!

Vi fick lite pengar igår jag och Phille så att vi kunde åka till stan idag och ta på spenderbyxorna igen. Okej det var bara en tusenlapp men alltid något. Jag köpte en fin top från Casall och Philip fick en leksak föstås, en som mamma kan ha nytta av också.  

      Den här sängboken har jag satt vid Philles säng så att han kan ligga en extra stund å leka för sig själv innan han väcker mig kl 6 på morgonen.  

Vi passade också på att ta en skön promenad i Göteborg. Jag älskar att gå genom Allén för det är så mysigt med träden som kantar gatan hela vägen bort till Järntorget.

Jag tyckte att vi gick relativt fort men lyckades ändå bli omkörda av en gammal tant med... Rullator!!!

Okej! Hon pinnade dock på ganska bra kan jag säga och jag och Phille ville ju njuta av promenaden.

Vi var långt före henne och sen var hon långt före oss... det är inte något man ser varje dag precis!!!  

Jag fick ju en ny mobil av maken häromdagen, en htc Sensation... Den är verkligen bra och nu kan jag äntligen mäta min långa runda som jag brukar gå ett par gånger i veckan. Den är precis 9 kilometer, alltså nästan en mil. Det tar ca en och en halv timme så enligt RunKeeper, som jag har i mobilen, så pinnar jag på med en hastighet av knappt 5 kilometer i timmen.

Jag vet inte om det är speciellt bra men jag har ju ändå en barnvagn att dra på också. Det hade varit roligt att ta tiden och mäta hastigheten om jag gick utan barnvagn.

I den här kan man ha koll på när mensen kommer och en massa andra finesser. Precis som en iphone/ipod/ipad fast det är en htc.

Jag har en ipad också och de fungerar i stort sett likadant med en massa appar att lägga in.

Min mobil har en större skärm än iphone 3. Hur iphone 4 är vet jag inte, men det kan ju inte vara så stor skillnad.

Idag blir det ett spinningspass hemma, ska bara få lillen att somna ute först. Jag har varit så snäll så jag fick en egen spinningcykel då jag inte alltid hinner åka till gymmet. Han står tryggt precis utanför vårt låga köksföster så att jag kan se honom ordentligt. För säkerhets skull så har jag även en 'Babywatch', inte för att jag hör honom då jag cyklar med hög musik i öronen, men den är  bra att ha efter passet när jag skall äta, duscha mm.

Var på MVC på efterkontroll förra veckan och fick äntligen en spiral insatt. Fick en som bara sitter i 5 år(?) med tanke på min höga ålder tyckte inte BM att jag hade någon nytta av den som sitter i 10 år. Jag har hört att sveriges äldsta mamma var runt 58 år då hon fick barn, så vill det sig riktigt illa så får jag ännu en sladdis om en sisådär 8 år kanske, då är jag bara(!) 52 år.  

I övrigt såg allt bara bra ut. Mus-kelplattan (Bäckenbotten) var stark och fin och magmusklerna likaså.

Detta har faktiskt varit min minst komplicerade graviditet någonsin. Inget högt bltr, inget högt hb, inget. Det enda jag hade var lite foglossning, som för övrigt blev bättre med mer träning, och liiite halsbränna, men vem får inte det? Jag hade mycket mer krämpor och annat då jag väntade barn som 18-åring, 23-åring, 31-åring och 32-åring. Nu på ålderns höst så mår jag prima. Själv tror jag ju att det beror på träningen. Jag har tränat regelbundet sen jag var 33. Innan dess tränade jag bara sporadiskt sen jag var 20år.   

Sen kan jag säga att jag åt ju nyttigt hela tiden och inte mer än vad kroppen klarade av. På så sätt hade jag jättelätt att röra mig till skillnad från då jag väntade trean. Då åt jag som en häst och drack kopiösa mängder mjölk och sen var jag som en valross resten av den dagen, med foglossning och alla krämpor du kan tänka dig, till och med högt bltr och yrsel.

Med alla barn utom just trean har jag ändå mått bättre av att inte äta för mycket. Det är min egen slutsats.