Jag vet inte så himla mycket om denna människa men jag fick igår ett tips om hennes blogg och om ett inlägg där som handlar om 'mina barn och andras ungar' ungefär.

Undrar om hon på fullaste allvar verkligen tog tag i en liten treårig killes hand och tryckte till pga att denne lille kille hade knuffat hennes lille son???!

Alltså, klart man förstår var hennes vrede kommer ifrån, den känner nog varenda mamma skulle jag tippa på. Vad som däremot inte varenda mamma skulle gjort i det läget var att göra ett annat barn illa, för det spelar ingen roll om hon inte bröt handen på barnet utan bara klämde i, det hon lärde det stackars barnet var att det är helt okej att slåss för sin sak och hon tryckte ner barnet i skorna bildligt talat. Vem har rätt att göra så mot någon människa?

Hade hon gjort så mot Phille och jag hade sett det, då hade jag helt enkelt huggit ner henne i bitar och gett dem till hundarna. Nja i fantasin i alla fall, för inte fan hade jag gjort en sån sak i verkligeten som alla mammor bara tänker, om någon skadar DERAS barn!!!

Som vuxen måste man lägga band på sig och inte sänka sig till samma låga nivå som i detta fall en treårings. 

Sen såg jag att någon svarade att Katrins son var så ful och bla bla bla... det är väl att göra samma sak som Katrin gjorde? Inte sjutton ska väl lille Ringo få lida för vad hans naiva mamma gör? Skärpning!!!

Idag upptäckte jag Philips femte tand, alldeles till höger om den högra översta tanden. Inte konstigt att han har skrikigt. Konstigt nog så skrek han lika mycket förra gången i en hel vecka men det har jag redan glömt. Denna gång så skrek han minst lika mycket hela dagarna och inte minst kvällarna men jag gick till läkare i alla fall för att utesluta öroninflammation.

Han måste ha skrikit ännu mer denna gång tror jag för jag trodde på allvar att han var allvarligt sjuk och både jag och hans pappa var nära att 'kasta' ut honom nästan...  

Nu är det alltså över för denna gång och nu återstår bara att vänta på nästa skrikperiod.

Här är vi vana vid att ha en kille som kräks så det är konstigt att jag märkte skillnad på bebiskräkning och magsjuka men det gjorde jag direkt. Magsjukekräkning är nåt helt annat. Han ulkade innan och det liksom bara sprutade i kaskader.

När jag tog tempen fick jag nästan en chock; 40,5 grader.... stackars liten, inte undra på att han var så varm att han knappt gick att hålla.

Han kräktes sista gången vid 20-tiden sen lade han sig att sova och eftersom han bara druckit ca 7 teskedar vatten så klarade han natten utan att kräkas.

På morgonen så gav jag honom välling och vatten men det kom naturligtvis upp en timme senare. Vid lunchtid tyckte jag att han var riktigt slö så vi åkte in till KBA-sjukhus. Väl där så piggnade han till lite.

De ville ha ett urinprov så vi lade en ren dambinda i blöjan och väntade en halvtimme utan att han kissade.

Eftersom det bara får gå en halvtimme med varje binda så fick vi byta några gånger tills jag tröttnade och bad om att få åka hem och vänta. Väl hemma så blev han bara bättre och bättre så jag struntade i det där dumma kissprovet. Vilken (man) vill kissa i en dambinda???   

Jag har ju fått en ny spiral insatt men jag tycker inte att den har funnit sig riktigt till rätta ännu. Jag tycker att det känns som förra gången eller så är det något annat som spökar. Yngsta dottern har ju fått mensen sen nåt år tillbaka och jag märker att jag själv blir i otakt i och med det.

Jag vet att det kan vara så för det hände mig en gång för längesen. Jag hade jobbat på samma ställe i tre år och haft regelbunden mens i flera år. En dag började en ung tjej på 20 år och efter ett par månader så började min mens att bli oregelbunden och efter nåt år så rättade den till sig men på en helt annan dag än vad jag var van vid.

Nu ska jag ta mitt lilla knyte och åka in till Kungsbacka. Vi får väl se vad vi hittar på för något. Kanske går jag upp till skolan och hälsar på mina gamla lärare?!!

Jag har haft ett långt uppehåll pga personliga angelägenheter.

Nu känner jag dock mig redo att börja skriva igen. Philip växer som attan och det går i raketfart.

Han kryper runt och ska pilla på PRECIS ALLT!!! Suck!

Ja, ja, inte för att jag inte visste hurdana barn är men ändå. Man har en stor tendens att glömma och det är just därför man skaffar barn om och om igen.

Jag har gått ner i vikt de senaste två månaderna så nu är jag nere i 55 kilo. Det är en minskning med nästan 5 kilo. Fettet kring midjan har börjat smälta bort så sakteliga och till sommaren så hoppas jag att det mesta ska vara borta och att jag inte alls ska se ut som en 44-årig 5-barns mamma.  

Träningen ligger på is för närvarande och det har inte blivit några enmilspromenader heller på ett par månader.

Kläder har jag däremot köpt, för vilken kvinna kan gå igenom en hel månad utan att köpa något.

Här är en parkas som jag bara var tvungen att ha. Jag hade absolut inga pengar kvar och att fråga gubben var helt uteslutet eftersom jag har jackor och kappor till förbannelse. Jag har minst 25 st sammanlagt om man räknar både sommar- och vinterjackor.

Lösningen blev att låna av syster, som jobbar på banken. Hon kan ju föra över pengar till mitt konto från sitt på momangen.

Tack för det!!!  

Precis när jag står och ska betala den så ringer gubben och jag sa högt att jag är på biblioteket, men tanten i kassan förstod direkt min belägenhet och mimade bara till mig.

Här är min senaste parkas som gör att midjan blir supersmal.

      Ett par stövlar på kredit blev det också när jag ändå var i farten.  

 Fan vad sjuk jag är egentligen!!! Jag har så många skor och ytterkläder och måste ändå ha fler.   

Idag blir min älskade lille bebis hela 7 månader!

Dessvärre så är han jättegrinig och har varit det hela veckan som gick. Pappa var förkyld förra veckan så vi vet inte riktigt om det är en förkylning eller om det är tandsprickningen som spökar.

Han har fått två nya tänder i underkäken i veckan som gick så det är inte konstigt om han varit grinig. Han har grinat i stort sett hela dagarna. Han blir inte ens tyst när han sitter i famnen. Leksakerna är inte roliga alls nu mer, bara sånt som man inte får röra duger.  

Emellanåt är han dock som en sol och man orkar vidare ännu en dag.

Jag ser dessutom att de två tänderna i överkäken är på väg också. Det är alldeles rött och svullet så jag tror att de kommer snart. Om de kommer i dagarna så har den stackaren fått 4 nya tänder på en vecka och det känns kan jag tänka mig.

Vad rädd man blir när de ramlar och slår sig de små liven. Rätt ner på ansiktet föll min lille kille sig idag när han ramlade ner från min säng då jag höll på att bädda om i hans egen säng.

Det skär i hjärtat när man som mamma hör sitt barn skrika så.

Som tur är så föll han inte så långt men det blev en rejäl duns så jag får hålla ett öga på honom i natt så han inte får hjärnskakning eller så.   

Vaknade halv fem i morse av att jag hade en intensiv smärta i nedre delen av magen på livmodern ungefär. Smärtan höll i sig i ca en timme och kvar finns nu en diffus molande värk i övre livmodertrakten.

Magen är svullen och har varit så i flera dagar. Man skulle kunna tro att jag är gravid för jag mår illa också men jag har spiral så det är inte troligt.

Jag känner dock inte spiraltrådarna av någon anledning som jag inte vet.

Själv misstänker jag att det kan vara en cysta eller myom som växt och kontaktade Gyn i morse så de ska ringa upp kl 14.

Lite orolig blir man för farmor dog i livmodercancer och både syrran och mamma har haft problem med äggstockarna och fått operera bort dem.